Oktober har bjudit på lite växlande väder, mycket sol, men även del regn, dock har temperaturen varit bra.
Jag har varit en vecka í Sverige bl.a. för att jobba lite i lägenheten. Marcus hämtar mig på Arlanda så att vi ska hinna till Västerås för att träffa Henrik, som dan därpå reser iväg till Mexico för att jobba som kock i ett halvår på en restaurang i Puerto Vallarta.
Träffar förstås även Magnus & Annika och Freddie som här visar upp sin nya “värstingcykel”.
Förutom att fixa lite i lägenheten så blir det även tid för en övningskväll med kvartetten, samt en fika med Alf och en Grappa med Ainis.
Dagen innan hemresan tar jag tåget till Stockholm och äter lunch och går en sväng på stan. Det är massor med folk runt centralen där Migrationsverket har flyktingmottagning och flera olika organisationer har tält för sina hjälpverksamheter.
Det byggs och renoveras överallt men det kanske är ett måste i en stad som växer med två busslaster per dag.
Sista kvällen/natten i Sverige tillbringar jag hos Marcus med familj och han kör mig sedan till Arlanda på morgonen.
—
Hemma i Frankrike väntar först surströmming hemma hos Anne & Lars.
Sedan har vi själva en lunch för att prova lite rosévin från Domaine Gavoty. Vi provar det till en pasta med pesto och vitlök samt grillad kyckling.
—
Vi tar en söndagspromenad genom byn när vildsvinsjakten gör att det inte går att gå runt vinfältet…
Bagaren har just flyttat in i det nya huset men det har ännu inte kommit upp några skyltar. Inne är det ljust och trevligt och man har nu plats för ett lite utökat sortiment.
Där finns även en liten café-hörna och vi passar på att testa den.
Efter kaffet går vi ner och kollar på brobygget, som går raskt framåt. Den ska vara klar nästa sommar och det ser ju inte ut att bli några problem.
Hösten är i antågande – bladen på träden efter vägen är vackert höstfärgade och vinrankan på muren är nästan lika röd som brandposten…
—
Oktobers sista aktivitet är att fira Staffan som fyller 70. Han bjuder vänner och hitresta släktingar på middag på La Table du Moulin. Vårt gäng uppvaktar med en vinkyl och Volker håller talet.
—
Avslutningsvis lite från våra husdjurs värld…
Elsa kräver ju en hel del pälsvård – något som gör Mio lite avundsjuk, och han vill helst vara uppe på trimbordet hela tiden och vänta på att det ska bli hans tur med lite skön kardning. (Klicka för större bilder)
Och så en liten videosnutt när Elsa och Mio får ett litet hundgodisregn.
