Idag är det 2 år sedan Nisse, då drygt 15 år gammal, flyttade till regnbågslandet. Trots att han “bara var en hund” så hemsöker han oss fortfarande, i positiv bemärkelse, nästan varje dag.
Här är han – nyss fyllda 14.
“Lillasyster” Elsa blev 11 år på julafton, men så länge Nisse levde var hon alltid “valp”. Det är faktiskt så att hon fortfarande verkar ung, och vi säger ofta att hon verkar yngre än Nisse vid samma ålder – kanske har det med hennes uppväxt att göra.
Här sitter dom tillsammans på vår tomt i Bålsta, Nisse är 6 år och Elsa är 6 månader.
Ett annat fenomen är att sedan vi fick Mio så har vi, båda två, ofta börjat säga “han” om Elsa och “hon” om Mio. Och dessutom får Elsa allt som oftast heta Nisse. Är det för att vi tidigare var vana vid att den äldste var en “han”? Märkligt, och svårt att vänja sig av med…
