Trots den regniga vintern – eller kanske just därför, så har det varit bloggtorka. Inspirationen har liksom inte riktigt runnit till. Dessutom har jag ofta glömt kameran på de få aktiviteter vi deltagit i under Januari.
Ett återkommande arrangemang som vi deltar i är ju Borgmästarens “skatteåterbäring”. Dvs. han samlar de som vill för att berätta om hur duktig han varit under året som gått, och hur ännu mycket duktigare han ska bli innevarande år.
“Scenshowen” avslutas med att det framförs nyårshälsningar på alla språk som talas i byn – där jag gör den på Svenska, varefter alla kan kasta sig över buffén och vinet…
Vi har också dragits med lite ohälsa som tagit en del uppmärksamhet. Inger har en tid kämpat med ett s.k. “trigger-finger”, så i början av januari blir hon opererad för det. Det går bra, men hon har fortfarande lite ont när fingret sträcks ut helt.
Själv åker jag, i mitten på januari, in på sjukhus för hjärtat ännu en gång. Nu gör man ytterligare ett litet ingrepp – med gott resultat, så nu är både blodtryck och puls normala igen.
När vi ändå är inne på trista saker så kan jag också berätta att vi har varit på begravning. Vår granne Anna, tvärs över gatan, avlider i början av januari i en hjärtåkomma. Någon vecka senare är det begravning – först med en kort ceremoni inne i kyrkan där man tar farväl, och sedan “vidare transport” för alla till kyrkogården, där det hålls ytterligare en kort ceremoni.
—
Om jag sedan gör ett raskt hopp till nöjessidan så är det så att den 27 januari fyller Inger år, och det firar vi i år tillsammans med Anne och Lasse. Anne fyller år dagen innan, men det är en måndag och då är alla restauranger stängda.
Vi går till “Bruno” i Lorgues – tryffelrestaurangen med en stjärna i “gidden”. Mycket gott och man blir garanterat mätt…
Bruno har numera överlåtit driften av stället till sina båda söner. Idag är det Benjamin som är på plats – och här går han runt och hälsar på alla gäster för att höra om allt är till belåtenhet. På bilden nedan signerar han varsitt exemplar av sin broschyr till damerna.
Vidare på samma tema så träffar vi någon dag senare en gammal arbetskamrat från WM-data, Bosse E och hans fru Monique. Dom hyr en lägenhet i Antibes, och inviterar oss till lunch på sin favoritrestaurang, mycket trevligt – men både kamera och telefon! har jag glömt hemma…
Hur går det då med Elsa och Mio? Jo det funkar bra, och denna gång bjuder jag på lite sov-bilder – så här ser det ut på nätterna i sängen. Klicka på dem för större bilder.
Det är knappt man ser Mio mellan Inger och Elsa, men varmt och skönt är det…
